Snart är det påsklov för många av er, ska ni hitta på något roligt? Tycker verkligen att ni som går i skolan ska njuta av alla lov ni har och hela skoltiden framförallt. Nu låter jag säkert som en gammal tant, men skoltiden för mig är bara bra och roliga minnen, även om jag själv var helt otroligt skoltrött i slutet.
När man väl står där på studentflaket och sjunger tillsammans för att fira att man äntligen tagit sig igenom skoltiden. Sedan väntar bara det ansvarsfulla vuxenlivet, men det kan vi ta en annan gång 🙂
Tänkte bjuda på våra öppettider under påskhelgen, så att ni har gott om tid på er att planera era liv.
Kram!
Ni vet väl att ni kan klicka på bilden för att se en större variant? Do it!
Kan inte ni svara på det, kära läsare? Nu pratar jag inte om den där fina, magiska, pirrande känslan som uppkommer när man blir alldeles uppfylld av vårluften, utan den när man tvingas ligga inomhus när solen strålar med feber och ynklig röst. Inte? Tänkte väl det.
En fördel med att vara sjuk är att man får så mycket gjort. Nu sitter jag här och skriver ett inlägg i ren frustration när rastlösheten kickar in. Jag snokar på mina stackars kollegor hela dagarna och letar efter roliga bilder att visa er, kommer på nya idéer och brainstormar allmänt. Dock får vi se hur mycket av allt det nedskrivna som faktiskt är feberyra och inte, kanske möts ni av ett enormt bollhav i entrén nästa gång ni kommer?
Nåväl! Tur är det att när en är sjuk är en annan frisk, och om ni minns så sökte vi folk för inte så längesedan. Jag kan med glädje meddela att det börjat dyka upp en hel del glada ansikten, jag har inte hunnit träffa alla än, men de jag träffat verkar såklart helt fantastiska. Kim och Linda har jobbat morgon flera gånger och det har bara varit fart under skorna och glädje i blicken. Sådant tycker jag är jätteroligt, när man peppar varandra tillsammans!
Utöver det har Sophie gjort det så fint på vår uteservering med blommor, nu inväntar vi bara den riktiga värmen så att man kan sitta längre på kvällarna i bara tröja med sina vänner. Jag vet att jag kommer ångra att jag skrev detta när det är mitt i sommaren och vi springer runt helt blanka i pannan av värmen, haha. Personligen älskar jag sommaren (även om jag ibland inte klarar värmen), det är så roligt att träffa alla Boråsare, men även flertalet turister som så gärna hälsar på oss. Åh, nu blev jag supertaggad!
Tänkte bjuda er alla på lite vårpyntsinspiration från vårt café i Knalleland, tjejerna där har slagit på stort för att få så mycket mysstämning som möjligt!
Jag har insett en sak. Det enda jag skriver om är mat. Eventuellt några högtider och firanden. Ibland lite väder. Men vet ni? Jag ÄLSKAR mat. Plus högtider. & ibland väder.
Denna tisdag är det min favoritdag på hela året. Våfflor är det bästa jag vet, men så var det minsann inte när jag var yngre. Jag vet inte om det var skolmatsalens våfflor som gjorde mig så avtrubbad, värmeriet gjorde ofta att hela våfflan var alldeles mjuk och inte alls särskilt krispig eller smakrik.
Tacka vet jag att man någon gång tog sin examen och gick på diverse våffelkalas och så småningom lärde sig att det var en alldeles särdeles fantastisk liten sak man tog ut från det tokheta järnet. Tillsammans med färska bär, grädde och gärna sylt samtidigt kan jag verkligen äta till jag mår illa. Så imorgon har jag satt en gräns, max tre våfflor. Eventuellt fem.
Jag hittade lite historia om våffeldagen (som alltid på det berömda Internetet):
Att man äter våfflor på våren har sin naturliga förklaring i att det förr i tiden, efter vinterns ruskmörker, åter fanns större tillgång till både ägg och mjölk.
Men varför äter man våfflor just på Jungfru Marie Bebådelsedag?
Man kan spåra firandet av Jungfru Marie Bebådelsedag så långt tillbaka som 500 efter Kristus. Man firar den 25 mars, vilket är nio månader före jul och Jesus nedkomst. Kyrkligt är dock Marie Bebådelsedag numera en flytande helgdag som inträffar på närmaste söndagen kring 25 mars, det vill säga någon gång mellan 22-28 mars. Förr kallades Maria även för ”Vår Fru” och därför kallas även Jungfru Marie Bebådelsedag för ”Vårfrudagen”. Att detta sedan blev ”våffeldagen” tros vara ett hörfel, ”Vår fru” blir lätt ”våfflor”. Detta kan vara en förklaring till varför man i Skåne ställde sig frågande till våffleätandet, där ”Vårfrudagen” hette ”Fruedag” från danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt.
Idag gick Andreas, vår kökschef, lös på vårt nya våffeljärn för att värma upp det inför idag. Det var nästan så att vi slogs i köket, haha. Godare och fluffigare belgiska våfflor har jag nog aldrig ätit. Så, skynda, skynda!
Hej allesammans! Vad hände med våren? Hela förra veckan jobbade jag som en tok när det var fint väder, och vad händer när jag är ledig? Är det någon sol? Hmpf.
Massor händer på Viskan! Vår uteservering är i sin fulla prakt, äntligen. Förra året väntade vi mycket längre med att bygga den om jag minns rätt, så det är ett gott tecken på att vädret faktiskt närmar sig sommaren. Andra tecken på sommar är ju sommarsalladerna, glass från Lejonet & Björnen och spelningar på uteserveringen såklart. Allt har inte riktigt kommit ännu, men vi har fyllt hela caféet med fina blommor och även fått in frozen youghurt! Jag smakade på den häromdagen, med passionsfrukt, och oj. Det var som mjukglass utan den söta vaniljsmaken, vilket jag gillar väldigt mycket! Det finns även med smak av kokos samt limoncello.
Den stora händelsen för idag är väl trots allt vårdagjämningen? & inte nog med det, idag börjar även det persiska nyåret: nouruz! Jag hittade lite information på internet om hur det firas, här får ni lite läsning:
Nouruz är den viktigaste högtiden på året för de iranska folken och festligheterna pågår i cirka 18 dagar. Festen inleds tisdagen före nyårsdagen med eldfesten.
Eldfesten
På kvällen mot sista onsdagen före nouruz (nyårsdagen) firar man eldfesten då man tänder brasor och hoppar över små eldar. Det är sed att äta torkade nötter och bär och en varm soppa. Man sjunger till elden och ber om dess värme och färg.
Nyårsduken
Dagen före nouruz tar man fram de saker som hör till den så kallade ”nyårsdukningen”. Man brukar duka fram på ett bord eller breda ut en duk på de mjuka persiska mattorna på golvet. Det här bordet heter haft sin vilket på persiska betyder ”de sju saker som börjar på s”. Det som måste finnas på bordet är följande:
Senjed – de söta stenfrukterna av det lilla trädet smalbladig silverbuske. Frukten symboliserar ödmjukhet i livet.
Somâq – det är en sur krydda och med den önskar man maten en god smak i framtiden.
Sabze – som är en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande. Med detta önskar man att det ska bli ett år med bra skörd.
Sib – som är ett rött äpple och symboliserar skönhet och hälsa.
Samanu – memma som framställs av vetegroddar.
Sir – vitlök, detta symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
Serkeh – vinäger som symboliserar omvandling.
Det bör dessutom finnas:
Sju olika sorters nötfrukter.
En spegel.
En diktsamling av poeterna Hafez eller Ferdousi som symboliserar kontinuiteten i den persiska kulturen.
Handmålade ägg.
Irans flagga (färgerna grönt, vitt och rött symboliserar grönska, renhet och kärlek).
En skål med en levande guldfisk som symboliserar liv och rörelse.
Det står även mycket mer om hur man firar nyårsdagen, vad nyårshälsningen betyder, hur man firar trettondagen och mycket, mycket mer! Jag kan inte förstå hur man orkar med i nästan 18 dagar. Fast, nu när jag tänker efter, så är inte julen speciellt fridfull för svenskarna heller, haha.
Jag ser verkligen fram emot att få lära mig mer om det persiska nyåret, det finns inget bättre än när människor, oavsett bakgrund, samlas med sina nära och kära för att äta god mat, skratta och dansa tillsammans. Själv ska jag på middag tillsammans med många av mina kollegor för att äta god mat och umgås, det får bli vårt eget firande av vårens ankomst!
En av våra ägare, Nima var med i Ica Citys bilaga där han berättade om årets stora händelse.
Vill man läsa lite mer om det persiska nyåret så kan man komma in till oss och läsa några rader samt se några av de saker som dukas upp under nyårsdukningen!
