Jungfru Marie Bebådelsedag

Jag har insett en sak. Det enda jag skriver om är mat. Eventuellt några högtider och firanden. Ibland lite väder. Men vet ni? Jag ÄLSKAR mat. Plus högtider. & ibland väder.

Denna tisdag är det min favoritdag på hela året. Våfflor är det bästa jag vet, men så var det minsann inte när jag var yngre. Jag vet inte om det var skolmatsalens våfflor som gjorde mig så avtrubbad, värmeriet gjorde ofta att hela våfflan var alldeles mjuk och inte alls särskilt krispig eller smakrik.

Tacka vet jag att man någon gång tog sin examen och gick på diverse våffelkalas och så småningom lärde sig att det var en alldeles särdeles fantastisk liten sak man tog ut från det tokheta järnet. Tillsammans med färska bär, grädde och gärna sylt samtidigt kan jag verkligen äta till jag mår illa. Så imorgon har jag satt en gräns, max tre våfflor. Eventuellt fem.

Jag hittade lite historia om våffeldagen (som alltid på det berömda Internetet):

Att man äter våfflor på våren har sin naturliga förklaring i att det förr i tiden, efter vinterns ruskmörker, åter fanns större tillgång till både ägg och mjölk.

Men varför äter man våfflor just på Jungfru Marie Bebådelsedag?

Man kan spåra firandet av Jungfru Marie Bebådelsedag så långt tillbaka som 500 efter Kristus. Man firar den 25 mars, vilket är nio månader före jul och Jesus nedkomst. Kyrkligt är dock Marie Bebådelsedag numera en flytande helgdag som inträffar på närmaste söndagen kring 25 mars, det vill säga någon gång mellan 22-28 mars. Förr kallades Maria även för ”Vår Fru” och därför kallas även Jungfru Marie Bebådelsedag för ”Vårfrudagen”. Att detta sedan blev ”våffeldagen” tros vara ett hörfel, ”Vår fru” blir lätt ”våfflor”. Detta kan vara en förklaring till varför man i Skåne ställde sig frågande till våffleätandet, där ”Vårfrudagen” hette ”Fruedag” från danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt.

Idag gick Andreas, vår kökschef, lös på vårt nya våffeljärn för att värma upp det inför idag. Det var nästan så att vi slogs i köket, haha. Godare och fluffigare belgiska våfflor har jag nog aldrig ätit. Så, skynda, skynda!